Skrik.

Då har barnen slocknat då.

Milton somnade här i soffan brevid sin skrikande lillasyster. Man blir lika chockad varje gång lillan får för sig att skrika så att hon i stort sätt blir otröstlig. Gick runt och vaggade henne, masserade magen och sjöng. Inget hjälpte på 1 timma. Tillslut la jag henne i den gungande/vibrerande babysittern med sin älskade snuttis tätt intill och ungen somnade på 2 röda. Nu ligger hon här brevid och gungar för fullt. Vågar inte stänga av den riktigt än ifall hon vaknar upp igen och skriker, väntar ett tag till. Man känner sig verkligen hjälplös när inget hjälper äns lilla skatt. Man ser att hon har ont och kan nästan inget göra (snyft). Skönt att hon äntligen kom till ro och fick somna in efter lång tid vaken.

Mannen min är fortfarande inne istan och röjer. Ja inte shoppar han för affärerna är stängda men han och Mangekompisen sitter på "medis" och dricker öl.

Dags att ta fram glassen då... Puss.